Borås - Ulricehamn Järnväg - BUJ. Historia och lok översikt

Borås - Ulricehamn Järnväg

Staden Borås fick sin första järnväg då Västra Stambanan öppnade år 1862 och därefter skulle Borås bli en av de svenska städer, som hade flest järnvägsanslutningar. Nästa bana blev Borås-Herrljunga Järnväg som öppnade 1863.
Borås-Ulricehamns Järnväg (BUJ) öppnades för trafik den 14 december 1917 och utgick från Gånghester 7 km från Borås på Borås-Alvesta Järnväg (BAJ). Efter Gånghesters station följde Dalsjöfors station, Toarpsdals station, Rångedala station, Varnumskulles station, Nitta station, Hökerums station, Aspanäs hlp, Redvägsbrunns hlp och Ulricehamns station.
Byggkostnaden var 2,5 miljoner kronor för banan och byggnader, och 500.000 kronor för fordon. Som dragkraft köpte man 3 tanklok från Nydqvist & Holms aktiebolag i Trollhättan.
Det planerades snabbt en förlängning av banan från Ulricehamn till Jönköping och koncession erhölls 1923. Borås-Ulricehamns Järnväg (BUJ) bytte namn till Borås-Jönköpings Järnväg (BsJJ) den 1 januari 1928.
Förlängningen till Jönköping byggdes som ett beredskapsarbete under många år och öppnades inte förrän den 1 mars 1940. Efter Ulricehamns station följde Pinebo hlp, Galtåsens hlp, Ubbaredsbys hlp, Strängsereds station, Bottnaryds station och Västra Jära hlp fram till Jönköpings station.
Samtidigt som sträckan Ulricehamn-Jönköping blev färdigbyggd och öppnad för trafik, köptes BsJJ av staten baserat på 1939 års riksdagsbeslut om förstatligandet av järnvägarna.

Ur Nordisk familjebok 1922:
Borås-Ulricehamns järnväg (sign. B. U. J.), normalspårig (1,435 m.), egande banlängd 38,0 km., trafikerad banlängd 448 km., inom Älfsborgs län belägen järnväg, som eges resp. trafikeras af Borås-Ulricehamns järnvägs ab., Göteborg. Banan, å hvilken erhölls koncession 24 maj 1912 och 30 okt. 1914, öppnades för trafik 14 dec. 1917 och utgår från Borås nedre station, följer Borås-Alfvesta järnvägs spår till Gånghester (7 km.), afviker därifrån i östlig och nordöstlig riktning och ansluter till Ulricehamns station å Halmstad-Nässjö och Västra centralbanans järnvägar (Gånghester-Ulricehamn 38,0 km.). Vid 1920 års slut utgjorde den bokförda byggnadskostnaden 3,070,239 kr., hvaraf för banan med husbyggnader 2,545,253 kr. och för rullande materiel 472,299 kr. Aktiekapitalet uppgick till 1,276,400 kr.

- BUJ ånglok

Länkar:
Wikipedia


Ritning Littera Tillverkare År Anteckningar
BUJ 11
Nohab1917Inköpspris 53.000 kronor. Störtade 24/4-19 ner i Härnasjön, föraren omkom. 1940 till SJ K7 1548.
BUJ 22
Nohab19171940 till SJ K7 1549.
BUJ 33 Nohab19171940 till SJ K7 1550.
BUJ 44 Nohab1914Köpt 1934 från SJ MVd 1359. 1940 till SJ MVd 1359.
BUJ  5 5Nohab1894Köpt 1936 från GBJ 5. Slopat 1941. Skrotat 1943 i Vislanda.
BUJ  6 6Nohab1893Köpt 1937 från GBJ 2. Slopat 1941. Skrotat 1943 i Vislanda.
BUJ 77 Beyer1876Köpt 1937 från BJ 20. Skrotat 1943.
Jag vill lägga till följande på denna sida:
Borås - Ulricehamn Järnväg - BUJ. Banans historia med alla lok med bilder, ritningar etc






Copyright © 2019 Svenska-lok.se - Ansvarig utgivare: Webmaster Tommy Nilsson - Kontakta redaktionen