Norbergs Järnväg

av Tommy Nilsson @, Ringsted, 11/1 2022, 12:49 (836 dagar sedan)
Redigerad av Tommy Nilsson, 23/10 2022, 13:04

Ur Svenska Järnvägsklubben, Meddelande nr 5, oktober 1958

Tanken på en järnväg från Norberg till sjön Åmänningen, varifrån man sjövägen kunde nå alla bruk ända ned mot Mälaren, omsattes under 1850 i handling genom bildandet av ett järnvägsbolag. Avsikten var att använda hästar som dragkraft. När banbygget kommit igång och banan blivit färdig på en kort sträcka, beslöt man prova det 1847 av Munktell byggda loket “Förstlingen”. Provet utföll emellertid inte till belåtenhet, dels emedan banan inte var byggd för lokdrift utan have alltför små kurvor, och dels då lokets kraftöverföring var felkonstruerad.
Järnvägsbygget avstannade av brist på medel 1853. Genom energiskt ingripande lyckades det emellertid så småningom att driva upp nytt kapital och nya lån, så att arbetet åter kom igång. Vid en beräkning av behovet av hästar för att draga malmvagnarna visade det sig, att den stora mängd malm som avsågs fraktad på den nya banan skulle kräva orimliga mängder hästar för transportens genomförande. Man beslöt sig då för lokomotivdrift på banan och beställde från Munktells ett lok. Rälsvikten ökades och vissa förbättringar i bansträckningen genomfördes. Banan, 18,7 km och med 1188 mm spårvidd öppnades för trafik hösten 1856. Två lok anskaffades, dels “Norberg” byggt 1855, dels “Åmänningen” byggt 1858, båda från Munktells. Godsvagnarna var av trä. Två av dem var försedda med tak (men ej väggar) och långbänkar och användes som passagerarvagnar.
Driften på Norbergs järnväg pågick oavbrutet t o m år 1875. Trafiken övertogs då av den nybyggda normalspåriga järnvägen, vilken i Ängelsberg fick anslutning till Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnvägar (SWB). Detta bolag arrenderade även driften på den nya banan till år 1921, då SWB inköpta den.

Jag vill lägga till följande på denna sida: