SJ ånglok
För snabba persontåg över längre distanser var S-loket från 1908 alltför långsamt och hade ej tillräckliga förråd. En förstorad variant av S-loket levererades 1917 från Motala Verkstad med 1750 mm. drivhjul, axelföljd 1C2T och sth 90 km/t. Loktypen kan karaktäriseres som den mest standardiserade vid SJ och vid konstruktionen har man använt sig av E-lokets ångpanna och B-lokets drivhjul och löpboggie. Sb 1308 och 1309 var vid leveransen försedda med torvpulvereldning. Litterabeteckningen förändrades 1942 till S2 och de togs ur tjänst 1962-63.
Längd:
14,1 m.
Tjänstevikt:
80 ton
Mat. vikt:
61,9 ton
Tendervikt:
Ångtryck:
12 atm
Drivhjuls Ø:
1,75 m.
Kol:
3,6 ton
Vatten:
10 m³
Hastighet:
90 km/h
Antal:
5 st
| Skiss | Nr. | Tillverkare | År | Anteckningar |
![]() | Sb 1306![]() | Motala | 1917 | Omlittererades 1942 till SJ S2 1306. Sålt 1972 till SJK som SJ Sb 1306. 2003 till Nora Bergslags Veteranjärnväg. Nora 2006. 2019 till Sveriges Järnvägsmuseum. 2020 till Gävle. |
![]() | Sb 1307 | Motala | 1917 | Omlittererades 1942 till SJ S2 1307. |
![]() | Sb 1308 | Motala | 1917 | Omlittererades 1942 till SJ S2 1308. |
![]() | Sb 1309 | Motala | 1917 | Omlittererades 1942 till SJ S2 1309. |
![]() | Sb 1310 | Motala | 1917 | Omlittererades 1942 till SJ S2 1310. |


