---

För linjerna norr om Storvik med enklare banöverbyggnad, anskaffades 1881-90 en ny loktyp littera Kc, som skiljde sig från Kb-loket genom en mindre, men längre ångpanna som jämnare fördelade lokets axeltryck. Därigenom kunde axeltrycket sänkas till 11,6 ton jämfört med Kb-lokets 12,6 ton. På loktypen utprovades olika ångpannetyper med olika tubantal och eldstadsmurninger, vilke 1882 åtskiljdes genom typbeteckningarna Kc1-Kc5. Loken Kc2-Kc4 utfördes med murade eldstäder enligt Verderbers system från Ungern (vilket misslyckades genom alltför lång tidsrymd för uppvärmning och avsvalning. Pannan kallades "Almgrens panna" i Sverige). Kc2-Kc5 fick även dubbla ramplåtar. Alla lok fick sedermera ångpannor typ Kc5 (som överensstämde väl med Ke-ångpannan) och loktypen slopades 1916-26.

Skiss	Nr.	Tillverkare	År	Anteckningar
	Kc2 328	Nohab	1885	"Klas". Omlittererades 1896 till SJ Kc5 328.
	Kc2 329	Nohab	1885	"Jonas". Omlittererades 1901 till SJ Kc5 329.
	Kc2 330	Nohab	1885	"Nils". Omlittererades 1892 till SJ Kc5 330.
	Kc2 331	Nohab	1885	"Per". Omlittererades 1890 till SJ Kc5 331.
	Kc2 332	Nohab	1885	"Lars". Omlittererades 1901 till SJ Kc5 332.
	Kc2 333	Motala	1885	"Adalsten". Omlittererades 1892 till SJ Kc5 333.
	Kc2 334	Motala	1885	"Fornjoter". Omlittererades 1893 till SJ Kc5 334.
	Kc2 335	Motala	1885	"Mimung". Omlittererades 1893 till SJ Kc5 335.
	Kc2 336	Motala	1885	"Niflung". Omlittererades 1892 till SJ Kc5 336.
	Kc2 337	Motala	1886	"Thorvald". Omlittererades 1895 till SJ Kc5 337.