Avisnyheter

Samarbete ska skynda på järnväg

Sjöbo.Lunds och Sjöbo kommuner gör gemensam sak för att sträckan Dalby-Sjöbo ska ingå i nästa års järnvägsutredning om Simrishamnsbanan. Genom att erbjuda sig att delfinansiera hoppas kommunerna slippa fördröjningar på grund av den problematiska sträckan Sjöbo-Tomelilla.

Den del av den framtida Simrishamnsbanan där det blir svårast att hitta en lämplig sträckning är från Sjöbo till Tomelilla. I Fyledalen finns mängder av olika naturvårdsintressen, och längre norrut genom Oran och österut in i Tomelilla kommun finns olika markägare och alla är inte positiva till att frivilligt släppa till mark till en framtida järnväg.

Det fick politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott höra när de i onsdags fick en lägesrapport om Trafikverkets pågående förstudie om Simrishamnsbanan mellan Dalby och Tomelilla, berättar kommunstyrelsens ordförande Stefan Lundgren (M).

Med Lund

Och för att inte planeringen av den komplicerade sträckan ska göra att järnvägen till Sjöbo fördröjs ytterligare kan nu Sjöbo kommuns politiker tänka sig att tillsammans med Lund skjuta till pengar, så att även sträckan Dalby till Sjöbo kan ingå i järnvägsutredningen som är tänkt att göras nästa år.

Hittills har Trafikverket tänkt sig att järnvägsutredningen – en mer detaljerad utredning jämfört med förstudien – ska gälla Malmö-Dalby. Men från Sjöbo kommuns sida har man nu, efter diskussioner med kommunledningen i Lund, författat en skrivelse där man förklarar att man tillsammans med Lund kan stå för en del av finansieringen om järnvägsutredningen utvidgas till att omfatta även Dalby-Veberöd-Sjöbo, något som båda kommunerna kan gynnas av, enligt Stefan Lundgren.

Tomelilla utanför

Från början var det Tomelilla kommun som var intresserade av att samarbeta för att snabba på järnvägsutredningen, berättar Stefan Lundgren. Men de får inte vara med på Lunda- och Sjöboskrivelsen.

-Det är bättre för både oss och Lund om man kan börja med sträckan till Sjöbo utan att ta hänsyn till den svåra biten österut, säger Stefan Lundgren.

Hur stor kostnad det skulle kunna röra sig om för Sjöbos del är svårt att säga exakt, menar Stefan Lundgren. Som ett exempel finns totalt cirka 12 miljoner avsatt för järnvägsutredningen Malmö-Dalby.

-Det vi har hört är att det skulle ligga på runt åtta miljoner kronor för järnvägsutredningen på sträckan Dalby till Sjöbo. Hur stor vår del av det skulle bli är svårt att säga.

Text: Ulrika Wangel
Publicerad 6 maj 2011 6.30 Uppdaterad 6 maj 2011 6.302011-05-06 06:30:00

HBJ, Halmstad - Bolmens Järnväg

1947: Vi startar vid Lidhults station. Resan fortsätter till Pikborgs station, Skedalahed och Marbäck. Simlångsdalens station. Utsikt över sjön Bolmen. Pikborgs station. Mahult, tralla kör förbi stationen. Trampdressin.

http://svtplay.se/v/1371205/hbj_halmstad_-_bolmens_jarnvag_utan_ljud

Satsa mer på järnväg

Redan våren 2010 gjorde den rödgröna oppositionen ett stort nummer av att man ville satsa mer på infrastrukturinvesteringar än regeringen

De tre oppositionspartierna ville avsätta lika mycket resurser som alliansen och sedan lika mycket till. Nu förlorade man valet, så de vidlyftiga löftena har inte kunnat synas.

Oppositionen har dock fortsatt att kritisera regeringen för bristande satsningar på utbyggnad och underhåll av järnvägar och vägar. Det har satsats för lite, och när det väl har satsats har det varit på fel saker. Lite ödmjukhet hade varit på sin plats. Trampar man i klaveret är det smart att stå riktigt stilla.

För visst kan man hävda att det behövs mer pengar till infrastrukturen. Men den nuvarande regeringen kan sägas vara mer frikostig än vad S-regeringarna mellan 2001 och 2006 var. Tidskriften Riksdag & Departement har gått igenom budgetunderlag från Banverket, sedermera Trafikverket, för perioden 2001–2011 och jämfört med hur stora anslagen sedan blev. Det är stödet till drift, underhåll och trafikledning som har granskats.

Under S-åren fick Banverket i snitt 3,7 procent mindre till drift och underhåll än vad man begärt. Värst var försämringen i början av mätperioden.

Inför budgeten 2000 skrev Banverket att utan ytterligare resurser kommer den påbörjade och tilltagande försämringen av driftsäkerheten och anläggningarnas tillstånd att fortsätta. Regeringens svar: 17 procent lägre anslag till Banverket än vad myndigheten hade begärt. Nästa år slog generaldirektören fast att funktionsstörningarna hade ökat. För det belönades han med en sänkning på 27 procent.

Riksdag & Departements granskning är en välkommen present till alliansen. Nu blir det lättare att bemöta oppositionens kritik: Jo, jo. Men hur mycket gjorde ni själva när ni hade chansen? Men att Socialdemokraterna var snåla i regeringsställning betyder inte att alliansregeringen avsätter tillräckligt stora resurser till infrastrukturen.

Varje gång som tågpendlarna är försenade, som X2000-resenärerna fastnar någonstans mellan Uddevalla och Stockholm, eller när bilen skumpar till av tjälskotten, är det en påminnelse om det eftersatta underhållet och behovet av investeringar. Det är satsningar som gör Sverige bättre rustat att möta framtiden.

Trafikverket sågar också mycket riktigt den tolvårsplan för infrastrukturen som riksdagen beslutade om 2008. De 64 miljarderna räcker inte. Förseningarna och problemen kommer att bestå.

Guldläge för regeringen att göra någonting åt saken. Reformutrymmet i budgeten finns där. Och det är ju svårt att se hur oppositionen skulle kunna protestera mot nya satsningar.

Varför nöja sig med att vara bättre än tidigare regeringar, när man också skulle kunna få vägarna att hålla ihop och tågen att gå i tid?

http://bohuslaningen.se/asiktdebatt/ledare/1.1207549-satsa-mer-pa-jarnvag

Infranord rustar upp Haparanda bangård

Infranord har antagits som entreprenör för att rusta upp Haparanda bangård etapp 1. Den nya bangården kommer att öppna upp för elektrifierad tågtrafik och moderna signalsystem.

Infranords uppdrag vid Haparanda bangård etapp 1 omfattar mark, spår- el och tele-arbeten som beräknas att kunna påbörjas i slutet av september 2010. Enligt kontraktet, som är värt cirka 19 miljoner kronor, ska uppdraget vara klart i slutet av juni 2011.

– Upprustningen av Haparanda bangård ingår i moderniseringen av Haparandabanan. Vi är självfallet stolta över att Infranord vann detta uppdrag. Vi kommer snarast att påbörja markarbetena innan det fryser på. När första snön kommit är det fortfarande möjligt att utföra viss del av arbetet med el och kontaktledningsstolpar, säger Roger Töyrä, arbetschef vid Infranord.

http://www.infrastrukturnyheter.se/2010/09/infranord-rustar-upp-haparanda-bang-rd

Järnväg får 30 nya EU-miljoner

Projekt Haparandabanan får ytterligare nära 30 miljoner kronor. Pengarna ska användas till ombyggnation av bangårdar och tre nya mötesplatser.

http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/senaste_nytt/artikel.aspx?ArticleId=6154595

Tågföreningen i Jädraås får nästan en halv miljon kronor till att renovera ett lok. Men i värsta fall kan upprustningen kosta två miljoner.
År 2016 beräknas renoveringen vara klar

Föreningen Jädraås-Tallås Järnväg får en rejäl present när den fyller 50 år nu i sommar. Riksantikvarieämbetet ger 450 000 i bidrag till att rusta upp det gamla loket från 2010.

Rosten som ska bort uppstod inte när tåget gick i trafik. Det kom senare, när loket stod stilla.

– När loket kördes var det varmt och då blir det ingen fukt. När loket ställdes av kom fukten och då började det också rosta.

För 15 år sedan togs loket ur bruk och har stått i lokstallet sedan dess. Men att renoveringen dröjt så länge har inget med brist på pengar att göra.

– Vi har renoverat två mindre lok och allt tid har gått till det arbetet, säger Christer Lundqvist, vice ordförande i föreningen.

Bidraget de nu får går till att plocka i sär pannan och kontrollera hur illa åtgången den är på insidan.

– Undersökningar som gjort visar att pengarna räcker. Men det finns också en så kallad extremberäkning som visar att hela arbetet kan komma att kosta två miljoner kronor. Har vi tur är det bara främre delen av pannan som måste åtgärdas.

Loket byggdes tillsammans med två exakt likadana lok. Var och en hade en vikt på cirka 60 ton och användes till att dra kraftiga timmerstockar på Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg.

– Just de här loken är mest förknippade med Jädraås. De sägs vara de starkaste som någonsin byggts för en smalspårig järnväg.

Ett av loket har nu skrotats, det andra har redan genomgått en renovering.

– Vi kör med systerloket varje sommar, säger Christer Lundqvist.

http://gd.se/nyheter/sandviken/1.3154811-rostigt-lok-renoverades-for-en-halv-miljon

Trafikstarten för den ombyggda järnvägen mellan Söderhamn och Kilafors beräknas vara klar 2016, inte 2014 som det var planerat

Det är en följd av att den generella medelstilldelningen inte blivit den vi räknat med. Men några ytterligare tidsförskjutningar utöver detta ska inte behöva uppstå, säger Ingemar Frej, regionchef hos Trafikverket.

Kostnaden för hela projektet har nu räknats upp till 800 miljoner kronor.

Innan banan tas i drift ska en ny elektrifiering göras och säkerhetssystemet ATC installeras. Högsta tillåtna hastighet blir 100 kilometer i timmen.

Syftet med hela satsningen är att kunna leda tunga godståg till och från övre Norrland via Botniabanan, Ådalsbanan (klar i december i år), Ostkustbanan och tvärlänken mellan Söderhamn och Kilafors. Från Kilafors leds trafiken sedan via Ockelbo och Storvik

På dagarna är det fullt med tåg på spåren i sydvästra Skåne. Därför måste merparten av allt underhållsarbete ske på nätterna.
– Vår svetsgrupp jobbar så mycket de får med hänsyn till arbetstidsreglerna, säger Kenneth Johannesson på Infranord, som sköter järnvägen i Malmö.

Midnatt råder på Kontinentalbanan, ett stenkast från betongfabriken i Fosieby. Ett vinande, försiktigt sprakande från en svets vars strålar möter rälen är det enda som hörs.
– Det kommer ett tåg!
Rösten tillhör tågvarnaren Ulf Persson, vars enda uppgift under sex timmars nattarbete är att se till att ingen blir påkörd. Det gör han med hjälp av signalerna längs spåret, hörseln och erfarenheten.
– Det finns inget tråkigare jobb, men det är ett av de viktigaste. Säkerheten är allt, säger Ulf Persson.
Ett pågatåg mot Ystad svischar förbi och tågvarnaren hälsar på lokföraren med van hand.
Platschefen Roman Palm berättar att järnvägsarbetarna måste ansöka om spårtid mellan sex och åtta veckor i förväg.
– På Kontinentalbanan är det lättare att få tid mitt i veckan, men på godsbangården är det bara helgjobb. 85 procent av arbetet sker nattetid, säger Roman Palm.
På senare år har åtskilliga tågresenärer svurit över många och långa förseningar, som orsakats av kontaktledningar som fallit ned, växlar som gått sönder och oönskade rälsbrott.

Punktligheten har minskat i spåren av en kraftigt ökad kraftig trafik och ett eftersatt underhåll.
– Det rullar allt fler tåg, vilket innebär att vi får allt kortare tider att arbeta på, säger Kenneth Johannesson, som sköter planeringen.
Tidningen följde med svetsgruppen ut på Kontinentalbanan, där en räl i en växel skulle renoveras.

Uppdraget startade vid 23-tiden och tog slut sex timmar senare. Längre än så kunde inte det aktuella spåret vara avstängt.
– Annars rullar det pågatåg till Ystad och godståg 22 timmar om dygnet på det här spåret, säger Ulf Persson.
Peter Andersson börjar med att ta bort värmeelementet inne i växeln. Sedan slipar han rälen och värmer upp den med en gasolbrännare. Därefter tar Lars-Göran Andersson vid med svetsen.
– Jag började som svetsare 1975 på järnvägen i Eslöv, berättar trotjänaren.
Spårarbetet är väderberoende. På vintern uppstår det ofta problem, eftersom temperaturen inte får understiga fem minusgrader. För vissa jobb går gränsen vid nollan.

Även på sommaren kan det bli svårt, eftersom rälen inte får vara varmare än 30 grader. I förra veckan fick faktiskt ett förmiddagsarbete i Malmö avbrytas vid 10-tiden av detta skäl.
– I dag känns det varmt, men inte för varmt. Det är 13 grader i rälen, säger Lars-Göran Andersson, som knappast fryser i svetslågans närhet.

Längre bort på samma spår sitter en annan grupp och kontrollerar skruvar, muttrar och andra detaljer i en närliggande växel.
– Växlarna står för en stor del av vårt arbete. De är en vital del och slits hårt, säger Roman Palm.

http://www.skanskan.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20110515/NYHETER/705149991/1162/-/nat...

Med tåget på Transsibiriska järnvägen

15 maj, 2011 | Författare: wedweb | Posted in Resor & resmål
Transsibiriska järnvägen är en järnväg i Ryssland som förbinder Moskva med Vladivostok. Den började byggas 1891 och stod färdig 1916, hela 25 år senare. Med sin längd av 930 mil är Transsibiriska järnvägen världens längsta järnväg. Sedan år 2002 är hela Transsibiriska järnvägens sträckning elektrifierad.

Det första man bör planera är om, och i så fall vilka, stopp man ska göra utmed vägen, eller om man ska åka i ett sträck utan att gå av tåget. Tågen på Transsibiriska järnvägen passerar många stationer, varav flera är brukar vara populära att stanna kvar på någon dag.

Högsäsong för resor på Transsibiriska järnvägen är under sommaren mellan maj och september. Under denna period är det vanligtvis svårare att få tag på biljetter, så det kan vara en god idé att boka i förväg. Under sommaren kan det bli ordentligt varmt i södra Ryssland, så resan då kan bli en svettig. Se till att ha med er vattenflaskor på tåget. Tågen går hela året och en resa under vintern har definitivt också sin charm. I Sibirien kan det bli ordentligt kallt på vintern med tempeeraturer neråt -40 grader.

Vanligtvis kan man välja bland första- och andraklass, men vissa resor erbjuds även tredjeklass-biljetter. Förstaklass innebär en kupé med egen toalett för två personer. Andraklass är en kupé för fyra personer där hela vagnen delarr toalett. Prisskillnaden är ungefär 1700 kr per person och andraklass duger utmärkt. Biljetter kan man köpa på plats i Moskva, men det går även bra att köpa biljetter över Internet. Det finns två större svenska sidor som erbjuder biljettförsäljning för tågresor på Transsibiriska järnvägen.

Visum till Ryssland kostar ungefär 600-700 kr om man köper via resebolag. Att ordna det själv blir lite billigare men är ganska krångligt. För att få visum måste man bl.a. visa upp en hotellbokning för det datum man planerar sin ankomst till Ryssland.

Tänk på att ta med några extra böcker att fördriva tiden med, samt en reseguide för Transsibiriska järnvägen, då det kan vara intressant att läsa om de platser man passerar. Att ta med en ficklampa rekommenderas då det kan vara dålig belysning på tåget.

http://www.dinlank.se/med-taget-pa-transsibiriska-jarnvagen/

SJ på plats på Tågets dag

Den 22 maj är det dags för Tågets dag i Gävle. SJ är på plats med en Dubbeldäckare och Fråga lokföraren Peter Olsson, känd från tidningen Kupé.

Välkommen till en heldag för alla åldrar. Under Tågets dag i Gävle kan du titta närmare på hur tåg ser ut på utsidan och insidan, tävla om fina priser och lära dig mer om hållbart resande.

Träffa Byggare Bob

På Sveriges Järnvägsmuseum kan du träffa Byggare Bob. Dessutom finns massor av roliga aktiviteter som till exempel invigning av nya utställningen ”Bygga broar”, konsert med Kråkan och busarna, minitåg, visning av modelljärnvägen, ansiktsmålning och köra lok.

Tid och plats

Gävle Central och Sveriges Järnvägsmuseum, kl. 10-16

Till Gävle reser du enklast med tåget som ankommer från Dalarna, Hälsingland och Uppland. Visa upp din tågbiljett och få fri entré till Familjedagen på Sveriges Järnvägsmuseum denna dag.

Passa även på att besöka SJs Resebutik på Gävle Central. Prata med våra utlandsexperter, tävla om InterRailkort och njut av mellanmål från ditt favoritland. Välkommen!

http://www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=246&a=163423&l=sv

Krylbo blir nya samlingspunkten för SKÅJs tågvagnar och lok.
Stockholmsföreningen med järnvägsintresserade och tågentusiaster som idag har sina vagnar och lok förvarade såväl i Uppland som Stockholm, Sala, Orsa och Falun, koncentrerar nu sin verksamhet - till Krylbo.
Lokstallarna som föreningen har hyrt i flera år, har köpts av föreningen.

Stockholms Kultursällskap för ånga och Järnväg, är en i år 30 år gammal veterantågsförening med syfte att bevara de gamla loken och vagnarna från den stora, svenska järnvägseran.
- Vi tar hand om allt från godsfinkor och restaurangvagnar till lastvagnar och lok som är från 1930-tal till 1960-tal, berättar Björn Wesström som är ordförande i den sektion i SKÅJ som ska gå under namnet Krylbosektionen.
Totalt har föreningen cirka 400 medlemmar, främst från Stockholm, Men många återfinns i mellansverige och några även från Avesta Krylbo. Många av dem jobbar aktivt med att reparera och rusta de gamla vagnarna, vilket kan ske under tak i Krylbo lokstallar.

Bygger nya spår

Köpet av lokstallarna inbegriper också 20 000 kvadratmeter mark, där föreningen ska bygga mer räls för att kunna ställa upp fler vagnar. Det här köpet innebär också att SKÅJ lämnar sina många spår undantaget ett , i Hagalund i Stockholm.
- Det är för dyrt att ha kvar dem. Dessutom behövs de ju till ordinarie trafik med tanke på hur järnvägssituationen ser ut. Det enda spår vi har kvar ska vi använda som påstigningsplats för våra resor runt om i landet.

Operaresor

SKÅJ genomför varje sommar en mängd utflykter. Det är också dessa resor som ytterst finansierar de ideellt arbetande medlemmarnas upprustning av vagnsparken.
- Vi kör ett 30-tal paketresor med mat till bland annat Opera på Skäret i Kopparberg, Peter Flack-revyn i Örebro, konserter i Dalhalla och till Operan i Göteborg.
Med tanke på de nya lokaliteterna i Krylbo har föreningen nu för avsikt att stämma av intresset för konstresor, i första hand till Avesta Art.

Art med tåg

- Då kan konstintresserade åka tåg med oss upp till Avesta Centrum där de kliver av och sedan rullar vi tillbaka tåget till Krylbo i väntan på återfärd.
Bland föreningens medlemmar finns många professionella lokförare som kan sköta transporterna och kockar och kökspersonal som svarar för maten ombord.
- Vi köper så kallade tåglägen för våra turer av Trafikverket. Vi får givetvis vänta in ordinarie trafik på stickspår, så resorna tar lite längre tid, men vi kommer fram, berättar Björn som den gångna helgen tog drygt 120 passagerare från Stockholm till Krylbo för att låta dem bekanta sig med lokstallarna.
- Vissa delar hyr vi ut till hyresgäster med järnvägsanknytning, varför det finns folk i huset hela tiden. Vi har precis investerat i nya eldragningar. Det är fantastiska lokaler där vi kan jobba med vagnar året runt och på så vis vårda svensk järnvägskulturhistoria.

http://www.dalademokraten.se/sida/id/167906/

Godsterminalen i Bastuträsk kostar kommunen 15 miljoner mer än beräknat. Ett extrainsatt fullmäktige sa i dag ja till att skjuta till pengarna.
ReaktionVad känner du när du läser detta?

Visa resultat
Efter genomförd upphandling visar det sig att investeringen hamnar på 50 miljoner kronor i stället för tidigare beräknade 40 miljoner. Avslag och förseningar har också lett till att kommunen måste stå för en större andel. Därmed blir kommunens insats 20 miljoner kronor i stället för fem.

Inför fredagens extra kommunfullmäktige hade politikerna två alternativ att ta ställning till: Att skjuta till 15 miljoner kronor eller att säga nej och avbryta hela projektet.

Det blev ett ja till en fortsättning. Men efter stor vånda och splittring i de flesta partierna. Fyra av 31 politiker röstade nej, bland annat Martin Landin (fp):

– Jag är rädd för att det här i första hand leder till att det blir lättare för skogsbolagen att exportera våra råvaror. Det vill jag inte medverka till. Vad vi behöver är att förädla råvarorna mera, sa han.

Han fick medhåll av Johan Broström (v). Han konstaterade att terminalen har bantats och att det nu blir en sämre produkt till ett betydligt högre pris. Dessutom finns det fortfarande frågetecken kring finansieringen

– Vi vet fortfarande inte vad det kostar. Det kan bli tio miljoner till, sa Johan Broström.

Ja-sidan framhävde att terminalen är en viktig satsning för kommunens och företagens framtid. Dessutom skulle en terminal på järnväg betyda mycket för miljön.

– Vi flyttar tusentals lastbilsmil till järnväg. Vad det är värt för kommunen och världen går inte att värdera i pengar, sa Mikael Lindfors (S).

Han framhöll också att det är pengar som kommunen lånar ut.

– De ska vi ha igen av dem som nyttjar terminalen.

http://norran.se/nyheter/norsjo/article1164275.ece

Sjöbo.I slutet av juni räknar Trafikverket att ett förslag till stråk för Simrishamnsbanan ska kunna skickas ut på remiss. Men några entydiga linjer lär förslaget inte innehålla – snarare mer eller mindre breda områden.
I mars hölls samrådsmöten i Sjöbo och Tomelilla kommuner om Trafikverkets arbete med förstudien om Simrishamnsbanans dragning. Nu är Trafikverket och konsultföretaget Atkins i full gång med att fram ett förslag till möjliga områden för järnvägen. I slutet av juni, kring midsommar eller strax därefter, räknar Trafikverkets projektledare Marie Wedin med att en förslagshandling ska kunna vara färdig att skickas ut. I den kommer

-Den skickas då ut till bland andra kommunerna, länsstyrelsen, och naturskyddsföreningar – dem som vi fått synpunkter från kan man säga.

Tanken är att förslagshandlingen också ska finnas tillgänglig på kommunerna, berättar Marie Wedin.

-Vi kommer också att lägga ut förslaget så att det finns tillgängligt Trafikverkets hemsida, under länken till projektet där.

Remisstiden blir sannolikt omkring två månader – det vill säga till slutet av sommaren, lite beroende på när den skickas ut, säger Marie Wedin.

När man fått in synpunkter tas den slutgiltiga förstudien fram i höst. Men den som väntar sig olika alternativ märkta "alternativ A", "B" och så vidare blir sannolikt besviken. Förstudien kommer inte att peka ut några tydliga linjer, utan det blir snarare möjliga områden, förklarar Marie Wedin som hellre talar om "möjliga områden" än om alternativ.

-Förstudien ska svara på om Simrishamnsbanan överhuvudtaget ska byggas. Och det kommer inte att presenteras linjer utan områden där det är möjligt att bygga järnväg. De kan vara mycket breda på sina håll och smala på vissa ställen.

Då kan man tänka sig att både Fyledalen och Sjöbo Ora finns med i samma stråk?
-Ja, det kan handla om breda stråk med "gluggar" där topografin inte tillåter att man bygger. Förstudien går inte i detalj, det är något som kommer i den senare järnvägsutredningen, säger Marie Wedin.

Text: Ulrika Wangel
Publicerad 23 maj 2011 4.02 Uppdaterad 23 maj 2011 4.022011-05-23 04:02:28

http://www.ystadsallehanda.se/sjobo/article1475458/Forslag-om-jarnvag-ska-komma-i-juni....

GÄVLE
Ånglokspendeln från stationen till järnvägsmuseet var proppfull.
Tågets dag lockade många besökare i solskenet.
– Jag ska få lära mig att köra ett lok, berättade Ture Aspelin, 7, från Furuvik.

Tågets dag gick som på räls.

Det är inte bara en billig liknelse - utan den här söndagen faktiskt helt sant.

Vädret var perfekt, besökarna många och tågen avgick i tid.

För första gången slogs järnvägsmuseets familjedag och Tågets dag ihop till ett enda stort järnvägsjippo.

Något som verkar ha varit ett lyckat recept. Kön till ångtåget som gick från centralen till museet ringlade lång.

På järnvägstationen stod SJ och visade upp flera av sina tåg. En charmoffensiv efter vinterns kaos med inställda och försenade avgångar.

– Vi vill visa att vi efter vintern gör mycket för att resenärerna ska få det så bra som möjligt, förklarade AnnaKarin Sjölund, kommunikationsdirektör vid SJ.

Vid museet pågick en mängd aktiviteter med möjlighet att åka minitåg och diesellok, se på utställningen "Bygga broar", hälsa på självaste Byggare Bob och mycket annat.

7-årige Ture Aspelin oroade sig inte över sin förmåga att kunna lära sig styra ett lok.

– Jag åker mycket tåg till stan. Ibland till Stockholm, berättade han.

Bakom Tågets dag står bland annat alla tågbolagen, Jernhusen och Tidförtåg, som jobbar för ett ökat tågresande i Norrland.

Jacob Hilding

http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.3192061-gamla-lok-drog-fullt-hus

Ett skalv i LKAB:s gruva i Kiruna medför att produktionskapaciteten under måndagen reducerats med en tredjedel. Skalvet, som inträffade i söndags, skadade hundra meter järnvägsräls, rapporterar Sveriges Radio Norrbotten.

– Det är fortfarande oroligt i berget och därför får jobbet att lägga rälsen på plats igen vänta, säger gruvchef Anders Lindholm.

Skalv som inträffar i gruvan orsakas av sättningar i berget till följd av brytningen.

http://www.metro.se/nyheter/skalv-skadade-jarnvag-i-gruva/Hdzkew!4UMpPSV7tEknsB6nj5x12Q/

Eldfängt lok får en ersättare
I morgon onsdag begåvas Ängelholms fina järnvägsmuseum med ett nytt ånglok. Det är från 1917 och tillverkades på Motala Verkstad. Ångloket är ombyggt och eldas numera med olja.
– Bakgrunden är att ångloket vi brukar använda vid den traditionella museidagen på våren i år orsakade tre mindre gräsbränder längs banvallen under resan till Åstorp. Och det var ju inte så bra, säger Krister Månsson, som är informatör hos järnvägsmuseet.
Resan mellan Ängelholm och Åstorp och tillbaka till Ängelholm i de gamla järnvägsvagnarna har blivit otroligt populära. I år fick arrangörerna till och med sätta in en extra vagn för att alla resenärer skulle få plats.
Det gamla ångloket kommer i fortsättningen bara att användas under vintern och när det regnar.

http://hd.se/angelholm/nstjouren/2011/05/24/eldfangt-lok-far-en-ersattare/

http://www.youtube.com/watch?v=djHGYFkogJg

Uploadet af TrainMupp den 24/05/2011

Ett nattåg avgår från Lund sista sträckan mot slutstation Malmö i maj 2011. Loket är en Rc6 som har SJ-dekaler och SSRT-färger och blå vagnar i kroken

A night train departs from Lund (Sweden) towards end station Malmö in May 2011. The locomotive is a Rc6 with SJ-decals and SSRT-colours and blue cars behind.

Gammal järnväg kan få nytt liv igen

Olika intressen drar åt flera håll vad gäller den nedlagda järnvägen mellan Åkers Styckebruk och Eskilstuna. Det framkom med all önskvärd tydlighet vid en träff som Banverket kallat till under onsdagen.
Gammal järnväg kan få nytt liv igen Men många olika åsikter Den nedlagda järnvägen mellan Eskilstuna och Åkers styckebruk håller snabbt på att växa igen. men ännu går den relativt enkelt att återställa för trafik. Vilket många vill. Andra tycker det är bättre att riva upp rälsen och använda underlaget till vägar för cyklar och skogsfordon. Några vill rusta upp järnvägen och frakta både människor och gods. Andra vill till exempel göra cykelväg. Banverket hade väntat sig ett tiotal deltagare. Det kom drygt dubbelt så många. - Det är ett arbetsmöte, inga beslut kommer att tas, inledde Gunnar Lundgren från Banverkets Östra region. Växer igen Vidare sa han att sträckan inte är järnväg för Banverket i dag. Den kommer att återställas till annan mark om inte intresse finns att prova samhällsekonomiskt om trafik kan bedrivas. - Den gamla järnvägen håller på att växa igen, det måste ske något snabbt om tågtrafik ska kunna bedrivas på banan, sa. - Banverket vill ha trafik på våra järnvägar och här måste vi få veta om intresse finns. Flera närvarande efterlyste därefter en samhällsekonomisk utredning. - Vi vill inte ha trafik av nostalgiska skäl, sa Reidar Ehrlin från Norra Sörmlands järnväg, därför vill vi veta om det blir samhällsekonomiskt lönsamt. Stora tåg är inte nödvändiga. Varför har ingen tittat på nyttan av en järnväg? Vi efterlyser en total genomgång av ekonomin och kommer fortsätta driva frågan så länge sträckan finns kvar. Träflis Sedan blev det mycket sagt kring olika frakter på banan. Bland annat av träflis till fjärrvärmeverket i Eskilstuna. Bland annat föreslogs att en flisterminal anläggs där järnvägen korsar länsväg 55. Johnny Fransson från Norra Sörmlands järnväg gjorde sedan en genomgång där han betonade de miljömässiga fördelarna. Han fick en del mothugg i sina slutsatser, men var väl påläst. Bland annat såg han möjligheter med att förutom träflis även frakta makadam från ett stenbrott längs banan i Strängnäs. Han kom också in på ekonomi och jämförde kostnaderna mellan busstrafik och järnväg. Light rail - Light rail ger en stor samhällsekonomisk vinst för persontrafik, sa han bland annat. Light rail är tåg av betydligt mindre vikt än dagens tåg. Peter Stockenstam från Norra Sörmlands Museijärnväg ansåg att det gick att för deras del använda järnvägen i princip som den är idag. Han räknade med 600 arbetstimmar för att röja bort sly och det kunde föreningens 40 medlemmar klara av. - Vi har inga egna fordon utan räknar med att hyra in från tre föreningar i Stockholm, sa han bland annat. Julbord Avsåg att trafikera banan minst två gånger i månaden. Med riktade aktiviteter, som skådespel och julbordsresor. Han framhöll attraktionskraften i en upplevelseresa. - Intresset finns och vi ser oss som en resurs för bygden, menade han. Han ville ha Stålboga som ett basområde med plats för lokstallar och kanotutflykter. Frågan om obevakade järnvägsövergångar besvarade han med att det var möjligt att personal markerade med röd flagg. Helt emot Bland mycket övrigt som nämndes var att sysselsättningstillfällena som en järnväg ger inte får glömmas bort. Att beräkningar som ska göras måste ske med sikte på framtiden, att även om järnvägen finns så återstår problemen med matartrafiken, samt att finansieringen är ett problem. Maria Juto, som är markägare och driver verksamhet i Stålboga, var helt emot järnväg. Hon ville använda banvallen till att köra skogsmaskiner till skogsbruket. Hon kände ingen respekt för järnvägen och ansåg att den på platsen saknade modern standard. - Människorna i Stålboga har vant sig vid att det inte kommer några tåg. Som banan ligger blir trafik på den farlig, dessutom finns risk för skogsbrand. I Cykelbana Maria Wejéus från Ärla-Hällberga cykelbaneförening framförde också åsikten att banan skulle bli väg för cyklister. - Ur trafiksäkerhets- och friskvårdssynpunkt, gör en cykelbana, sa hon. Göran Andersson från Länstrafiken sa att Länstrafiken inte har något intresse av att driva trafik på banan. Han ville också veta vem som skulle betala för en samhällsekonomisk utredning. - Varför riva upp spåret innan en utredning gjorts, menade Reidar Ehrlin från Norra Södermanlands järnväg. Banverkets Gunnar Lundgren avslutade: - Banverket kräver rimliga garantier för en trafik och vi vill ha ett samlat förslag. Eftersom vi vill kunna tillvarata det material som ligger i banan vill vi ha ett snabbt avslut på frågan. http://folket.se/nyheter/eskilstuna/1.153406?articleRenderMode=default

Sälj Nordea - Bygg järnväg för pengarna
Vårt förslag är att staten - när det är rätt tillfälle - säljer av en del av aktieinnehavet motsvarande 40 - 60 miljarder kronor. Hälften skulle kunna gå till infrastruktursatsningar och den återstående delen till att amortera statsskulden.

I Regionförbundet Östsam har vi sedan årsskiftet ett samlingsstyre. Våra huvuduppgifter under den kommande perioden är: Att bilda en regionkommun tillsammans med andra landsting. Att skapa en bättre kollektivtrafik - både inom länet och till länet - vilket är helt avgörande för att öka sysselsättning och öka den ekonomiska tillväxten så att östgötarna kan leva ett gott och tryggt liv. Att förbättra matchningen för att klara arbetskraftsförsörjningen till företagen.

Det är - som vi ser det - i allra högsta grad långsiktiga beslut som påverkar länet och hela nationen på mycket lång sikt framöver. Det handlar ytterst om tillväxt och välfärd. Vi tror att det är viktigt att bli överens om vilka faktorer som skapar bra förutsättningar. Att ge signaler om vad som gäller så att omgivningen vet och kan handla därefter. Sedan kan vi ha olika uppfattningar om hur tillväxten fördelas.

På det nationella planet har det förts diskussioner om att sälja ut statliga aktier i olika bolag. Nu senast Nordea. Motivet är att det skulle inbringa stora belopp som kan användas för att amortera på vår gemensamma statsskuld. Oppositionen motsatte sig och förslaget avslogs. Det finns olika uppfattningar om det är rätt eller fel. Vi tänker inte gå in i just den diskussionen, utan snarare lansera en kompromiss som kan medverka till att delvis lösa en långsiktig politisk frågeställning.

Vi tycker det är rimligt att stora infrastruktursatsningar präglas av koncensus eller långsiktiga överenskommelser som klart och tydligt visar färdriktning. Om man skall nå detta måste naturligtvis bägge blocken vara med och kompromissa. I stora och för samhället avgörande frågor har det oftast fungerat bra. Vår tro är också att väjarna kräver att politiken skall sluta sig samman och komma överens inom viktiga politikområden.

Vårt förslag är att staten - när det är rätt tillfälle - säljer av en del av aktieinnehavet motsvarande 40 - 60 miljarder kronor. Kan vara mer och det kan vara mindre; se det mer principiellt. Hälften skulle kunna gå till infrastruktursatsningar och den återstående delen till att amortera statsskulden. Exempelvis skulle fler spår kunna bli verklighet, vilket betyder oerhört mycket för länet. Båda blocken skulle känna sig som vinnare samtidigt som det är en stor framtidssatsning. Vår uppfattning är att förslaget har en stor folklig förståelse.

Jan Owe-Larsson (m) Lars "Laban" Bengtsson (s) Styrelse Ordförande V Styrelse Ordförande Regionförbundet Östsam

http://www.folkbladet.se/opinion/insandare/artikel.aspx?articleid=5658421

Järnvägen: På ett stickspår!
Jag har alltid gillat att åka tåg. Man kan koppla av och läsa böcker, prata med någon trevlig medresenär eller slumra en stund. I min ungdom sommarjobbade jag som transportledare på SJ-Resor och jag har alltid tänkt med värme på Svenska Folkets Egen Järnväg. Den 6 maj i år skulle jag resa till Gävle för att träffa mina klasskamrater från Vasaskolan och fira att det var 50 år sedan vi tog studenten.

För första gången på många år skulle jag åka tåg. Jag köpte biljett ToR Gävle för 120 kronor på stationen i Uppsala och hade turen att komma ut på perrongen just när Gävletåget skulle gå. När konduktören kom visade det sig att min biljett inte accepterades. Den gällde nämligen på något som hette ”Upptåget”. Det tåg jag satt på hette något annat, kördes av ett annat bolag och jag måste köpa helt ny biljett. Dåligt!

När jag skulle resa hem efter klassträffen, där vi efter femtio år fick återse vår käre rektor och latinlärare, gick jag i god tid till järnvägsstationen. Jag ville ha en halvtimme att se mig omkring i Gävle centrum. Jag ställde väskan i en bagagebox och stoppade av gammal vana en tia i myntspringan. Det visade sig då att minimiavgiften var 50 kronor.

Jag såg mig omkring efter en växlingsmaskin, men där fanns bara en skylt som berättade att absolut ingen på stationen skulle acceptera att växla pengar åt mig. Jag fick avstå från att se på sta’n och det gick förstås inte att få ut min redan ilagda tia. Vid restitution av min oanvända biljett kommer jag bara att få 75 % av vad jag betalat, dvs 90 kronor och man kan naturligtvis inte lösa in en Upptågsbiljett i Stockholm, så jag måste antagligen ta mig till Uppsala i så fall. Vilken urusel service!

Jag tycker att det är en skandal att svenska folkets järnväg har förvandlats till en lekstuga för profithungriga ”tågoperatörer”, som inte vill samarbeta. Det blir svårare att resa när biljetterna man köpt bara gäller på vissa tåg och servicen har blivit sämre. Inte heller blir det billigare för ett land att överlåta till privata operatörer att trafikera de spår som staten äger, tvärtom: I Storbritannien såldes statliga British Rail ut på 1990-talet och i dag finns det ett hundratal privata ”tågoperatörer” i landet. De privata aktörerna kräver (och får) mer pengar i statsbidrag än British Rail någonsin fick. Samtidigt har biljettsystemet blivit obegripligt, precis som i Sverige.

Det kommer att dröja innan jag åker tåg igen.

Bengt Lindahl

http://arbetarbladet.se/torget/debatt/1.3313289-jarnvagen-pa-ett-stickspar-

Tolv mil järnväg i och kring Vaggeryds kommun är på väg att elektrifieras. Det berättade Rune Pettersson som är verkställande direktör för Stigamo-området eller LogPoint AB som det officiellt heter, för kommunfullmäktige i Vaggeryds kommun.
Det är regionförbundet som tillsammans med fyra kommuner och Trafikverket under 2011 håller på med en förstudie.
– Elektrifiering är viktig för godstrafiken, underströk Rune Pettersson.
Men smakar det så kostar det. Kostnaden för att elektrifiera sträckorna Värnamo-Nässjö och Vaggeryd–Jönköping beräknas till 400 miljoner kronor. Men miljövinsterna blir betydande. Genom de dieseldrivna godstågen från Göteborg till Båramo ersätts 15 långtradartransporter per tur. Redan vid dieseldrift halveras bränsleförbrukningen. Vid eldrift blir energiförbrukningen bara en tredjedel så stor som vid lastbilstransporter.
Rune Pettersson berättade också att det som nu händer på Stigamoområdet händer på norra sidan av kommungränsen. Ett 100 hektar stor område öster om gamla E4 och söder om Lovsjön kallat Stigamo 1:3 håller på att byggas ut. Bland annat får gamla E4 ny sträckning något österut.
Intresset från näringslivet om etablering lär vara stort.
Söder om kommungränsen, på 150 kvadratmeter stora Stigamo 1:2, hämmas arbetet av överklagandet av detaljplanen. Ärendet ligger ny hos länsstyrelsen. Rune Pettersson hoppas på beslut under 2011. Framför allt ser man stor potential i knutpunkten mellan riksväg 30 och E4.
Rune Pettersson avslöjade också att ett nytt centrum för Torsvik–Stigamo med all slags service ska byggas söder om Elgigantens lager på E4.s västra sida söder om E4-korsningen vid Hyltena.
En annan spännande utveckling som är på gång är en färjelinje som ska serva området, inte från Stigamo men från Oskarshamn till Ventspils i Lettland två gånger i veckan.
Naturligtvis fick Rune Pettrsson frågan om konkurrensförhållandet mellan Båramo och LogPoint. Han ser, förstås, ingen direkt konkurrenssituation.
– De två terminalerna har lite olika inriktning. Torsvik har en mer lokal inriktning medan Båramo har ett stort omland.

http://skillingaryd.nu/nyheter/eldrivna-tag-pa-gang