SJ ånglok

SJ Littera Kd1

SJ Littera Kd1
389 - 397

(Tillbaka till listan)

På basis av erfarenheterna med Kb-loken och Kc-loken anskaffades från 1890 en sexkopplad tendermaskin med samma dimensioner fast med större cylindrar och ångpanna. Ångpannan placerades som Kc-pannan, varigenom axeltrycket kunde bibehållas som 12,6 ton. Under åren 1980-1902 inköptes 139 lok och blev således största loktyp vid SJ.
De första loken (nr. 389-397) hade en ångpanna med 154 tuber och märktes typ Kd1, senere lok hade 164 tuber och märktes typ Kd2. 1902 sammanslogs typerna till en typ, Kd. Från lok 513 år 1896 infördes breda hytter. Under åren 1921-28 ombyggdes 53 lok med överhettare och erhöll littera Ka/Ka2, ett lok till torveldning som littera Kg och 4 till torvpulvereldade tanklok och littera Kf. Övriga lok slopades 1923-33. 26 Kd-lok (389...431) var vid leveransen försedda med tender littera C, som snart utbyttes mot DK-tendrar.


Längd:
14,08 m.
Tjänstevikt:
36 ton
Mat. vikt:
33,9 ton
Tendervikt:
9,8 ton
Ångtryck:
11 atm
Drivhjuls Ø:
1,386 m.
Kol:
4 ton
Vatten:
9,5 m³
Hastighet:
60 km/h
Antal:
9 st
 
   
 
   
Skiss Nr. Tillverkare År Anteckningar
SJ Kd1 389Kd1 389Nohab1890Omlittererades 1901 till SJ Kd2 389.
SJ Kd1 390Kd1 390Nohab1890Omlittererades 1902 till SJ Kd 390.
SJ Kd1 391Kd1 391Nohab1890Omlittererades 1902 till SJ Kd 391.
SJ Kd1 392Kd1 392Nohab1890Omlittererades 1902 till SJ Kd 392.
SJ Kd1 393Kd1 393Motala1891Omlittererades 1902 till SJ Kd 393.
SJ Kd1 394Kd1 394Motala1891Omlittererades 1902 till SJ Kd 394.
SJ Kd1 395Kd1 395Motala1891Omlittererades 1902 till SJ Kd 395.
SJ Kd1 396Kd1 396Motala1891Omlittererades 1902 till SJ Kd 396.
SJ Kd1 397Kd1 397
KMV1889Omlittererades 1902 till SJ Kd 397.

Jag vill lägga till följande på denna sida: